Att blicka bakåt är ett viktigt steg för att komma framåt. Inte minst i samband med omorganisationer. Men vad ska man som chef och ledning fokusera på? Vilka lärdomar går att göra? Här är 5 punkter att reflektera över.
💡Det här är den tredje delen i vår serie om omorganisationer. Här hittar du del 1 och 2:
🔗 Steg för steg-guide: Viktigt att veta inför en omorganisation 👈
🔗 Omorganisationen är genomförd – vad händer nu? 👈
En tid efter att en omorganisation har genomförts är det klokt att stanna upp och reflektera över erfarenheterna. Genom att samla ledningsgrupp, chefer och HR i en gemensam utvärdering kan organisationen ta till vara på viktiga lärdomar, stärka sitt arbetssätt och skapa en stabil grund för framtida förändringar.
1. Arbetsrättsliga reflektioner – stärker förtroendet
➡️ En omorganisation som genomförs utan arbetsrättsliga brister minskar risken för konflikter och bidrar till goda relationer med både medarbetare och fackliga företrädare.
GÖR: Utvärdera vilka delar av processen som upplevdes tydliga? Vad gjorde att vissa moment blev smidigare än andra? Det är också värdefullt att diskutera om material och underlag till fackförbunden kunde ha förberetts bättre samt om förändringar i anställningsvillkor eller arbetsuppgifter har dokumenterats korrekt.
En annan viktig aspekt är om företrädesrätten till återanställning har uppmärksammats tillräckligt. Genom att följa upp dessa frågor säkras inte bara efterlevnaden av lagar och avtal – det stärker också förtroendet för arbetsgivarens seriositet i förändringsarbetet.
2. Vad hade kunnat göras annorlunda?
➡️ Det är minst lika viktigt att identifiera svårigheter och misstag. Kanske uppstod oklarheter kring roller och ansvar, eller så togs medarbetarnas oro inte på tillräckligt stort allvar.
GÖR: Genom att prata öppet om det som inte fungerade (utan att peka ut syndabockar) blir det ett konstruktivt lärande. Den psykosociala arbetsmiljön förtjänar särskild uppmärksamhet. Omorganisationer kan skapa stress och osäkerhet. Att reflektera över hur dessa aspekter hanterades, eller borde ha hanterats, är avgörande för att stärka arbetsmiljöarbetet inför framtiden.
3. Hur upplevde medarbetarna omorganisationen?
➡️ Många arbetsgivare följer upp omorganisationer genom medarbetarundersökningar, pulsmätningar eller genom samtal i arbetsgrupper. Det är ett bra sätt att fånga upp upplevelser som kanske inte alltid framkommer i formella utvärderingar. Hur har förändringen påverkat arbetsmiljön? Har tydligheten ökat eller minskat?
GÖR: Ställ också frågor som rör det psykosociala klimatet, till exempel om upplevd arbetsbelastning, möjlighet till återhämtning, tillit till chefer och hur väl förändringen har förankrats. Det ger inte bara viktig kunskap, det visar också att organisationen tar ansvar för helheten, inte bara för strukturen.
🔗 Kom igång med Simployers medarbetarundersökningar! 👈
4. Dokumentera erfarenheterna
➡️ Ett vanligt misstag är att lärdomar förblir muntliga. Men förändringsprocesser är långa, komplexa och lätta att glömma i efterhand.
GÖR: Dokumentera noggrant både det som fungerade bra och det som kunde ha gjorts bättre. Det ger värdefull input till framtida förändringsarbeten och stärker organisationens förmåga att hantera förändringar både professionellt och i enlighet med regelverket.
5. Skapa ett bättre nästa steg
➡️ Ingen omorganisation sker i ett vakuum. Förändringar bygger ofta vidare på tidigare erfarenheter och skapar förutsättningar för framtida utveckling.
GÖR: Därför är det viktigt att avsluta processen med en medveten slutsats: Vad har vi lärt oss och hur kan vi göra bättre i framtiden? Att organisera om är en stor sak. Att lära sig av det och att ta ansvar för både struktur, arbetsmiljö och regelverk är ännu större.