I dagarna är det ett år sedan den uppmärksammade #Metoo-rörelsen startade. Under hashtagen Metoo fylldes såväl traditionella som sociala medier med redogörelser om hur kvinnor hade utsatts för sexuella trakasserier både i arbetslivet och privat.
Metoo-rörelsen startade med att skådespelerskan Alyssa Milano skickade en tweet som uppmuntrade alla kvinnor som utsatts för sexuella övergrepp att svara på hennes tweet med orden #metoo. Rörelsen växte lavinartat och blev enormt stor i Sverige.
Genom rörelsen bröts den tystnadskultur som tidigare funnits och den skapade att forum där kvinnor kunde berätta om sina upplevelser och erfarenheter. Inom i stort sett varje bransch eller yrkeskategori startade upprop under olika hashtags. Skådespelarna var först ut under #tystnadtagning och därefter följde bland andra musikbranschen med #närmusikentystnar, politiker med #imaktenskorridorer och #teknisktfel inom teknikbranschen. Längst ner kan du se en lista olika branschers upprop.
Regeringen beslutade om ekonomiskt stöd
Enligt regeringen visade #metoo-uppropen att ytterligare insatser är nödvändiga för att stärka det förebyggande och kompetenshöjande arbetet. Regeringen beslutade därför i årets vårändringsbudget att skjuta till 120 miljoner kronor till Arbetsmiljöverket, Skolverket, rättsväsendet och socialtjänsten för att motverka sexuella trakasserier, våld och kränkande behandlingar.
Tydlig lagstiftning även innan #metoo
Redan innan #metoo-uppropet fanns tydlig lagstiftning som innebär att arbetsgivare ska arbeta aktivt och förebyggande mot sexuella trakasserier. Arbetsgivare måste även tydliggöra att sexuella trakasserier inte accepteras på arbetsplatsen och se till att det finns rutiner om hur man ska agera om en medarbetare blir utsatt.
Diskrimineringslagen anger också att om en anställd anmäler att hen har blivit utsatt för sexuella trakasserier måste arbetsgivaren utan dröjsmål utreda vad som har hänt. Om det visar sig att sexuella trakasserier har förekommit måste arbetsgivaren säkerställa att dessa upphör. För den som har trakasserat kan konsekvensen ytterst bli uppsägning p g a personliga skäl eller avskedande.
Har förändringar skett?
Enligt nyhetsrapporteringen verkar det råda delade meningar om vilka förändringar som verkligen skett efter #metoo. En del menar att det skett konkreta förändringar på många arbetsplatser, men att det fortfarande finns mycket kvar att göra.
Det råder ingen tvekan om att medarbetarnas välbefinnande påverkar verksamheters resultat. Utöver att det finns en tydlig lagstiftning inom området handlar det ytterst om att skapa arbetsplatser där alla känner sig välkomna, trygga och bemötta med respekt.
Upprop sprungna ur #metoo
- #tystnadtagning: Skådespelarbranschen
- #närmusikentystnar: Musikbranschen
- #inteforhandlingsbart: Fackföreningsrörelsen
- #imaktenskorridorer: Politiker
- #teknisktfel: Teknikbranschen
- #visjungerut: Opera- och konsertmiljön
- #vi kokar över: Restaurangbranschen
- #timeout: Idrotten
- #tystdansa: Dansare
- #orosanmälan: Socialarbetare
- #räckupphanden: Gymnasieelever
- #tystiklassen: Lärarkåren
- #påvåravillkor: Försäkringsbranschen
- #deadline: Journalistkåren
- #obekväm arbetstid: Butiksanställda
- #nödvärn: Polisanställda
- #larmetgår: Räddningstjänsten
- #sistaspikenikistan: Byggbranschen
- #medvilkenrätt: Jurister
- #givaktochbitihop: Försvarsmakten
- #utanskyddsnät: Kriminella
- #intedinhora: Prostituerade
- #nykterfrizon: IOGT-NTO
- #ickegodkänt: Lärare
- #underytan: Hedersförtryckta
- #visparkarbakut: Rid- och travsporten
- #vårdensomsvek: Patienter inom vården
- #akademiupproret: Universitetsvärlden
- #vardeljus: Svenska kyrkan
- #utgrävningpågår: Arkeologer
- #utantystnadsplikt: Läkare
- #sanningenskagöraerfria: Frikyrkan
Boka demo