En anställd som är sjukskriven ska styrka sin nedsättning av arbetsförmågan med ett läkarintyg fr o m den åttonde kalenderdagen i sjuklöneperioden. Detta enligt bestämmelser i sjuklönelagen.
Om det finns särskilda skäl kan arbetsgivaren själv besluta om att en anställd ska visa läkarintyg tidigare än den åttonde kalenderdagen. I förarbetena till lagen nämns att det kan bli aktuellt vid t e x missbruksproblem eller vid misstanke om att annan frånvaro än sjukdom ligger bakom sjukfrånvaron.
Ett förstadagsintyg kan alltså krävas ur kontroll- eller rehabiliteringssynpunkt. I princip är det arbetsgivaren som bestämmer om det finns särskilda skäl.
Möjligheten att begära ett förstadagsintyg gäller för arbetsgivare som inte har kollektivavtal. Har man kollektivavtal gäller istället avtalets bestämmelser.
Arbetsgivarens begäran om läkarintyg före dag åtta måste vara skriftlig. Begäran kan avse den pågående sjukperioden eller kommande sjukperioder som infaller inom ett år från tidpunkten för begäran. Läkarintyget ska styrka den anställdes nedsättning av arbetsoförmågan. Någon sjukdomsdiagnos behöver däremot inte framkomma av intyget.
Arbetsgivarens begäran om förstadagsintyg måste gälla för en enskild person. Det är alltså inte möjligt att kräva att t ex en hel avdelning ska visa förstadagsintyg.
Om den anställde inte visar ett begärt läkarintyg behöver arbetsgivaren inte betala sjuklön för den tidsperiod för vilken det saknas intyg.
I vissa fall kan den anställde ha ett godtagbart skäl till att inte kunna visa ett läkarintyg, t ex om den anställde har försökt men inte lyckats får en läkartid. Det kan också gälla om den anställde - med hänsyn till sjukdomen – inte har kunnat ta sig till en läkare, t ex vid vinterkräksjuka.
Möjligheten att begära läkarintyg får inte missbrukas från arbetsgivarens sida. Skulle arbetsgivaren utnyttja sin rätt att begära läkarintyg på ett godtyckligt sätt kan det strida mot god sed på arbetsmarknaden.